Att inte kunna ta sig till vallokalen ska inte automatiskt hindra någon från att delta i ett val. För väljare som uppfyller villkoren finns möjligheten att rösta med bud. Då gör väljaren själv i ordning sin röst, medan en annan person lämnar den i en vallokal eller en lokal för förtidsröstning. Samma grundprincip gäller vid ett extra riksdagsval.
Vem får rösta med bud?
Budröstning är inte ett alternativ som alla kan välja enbart för att spara tid. Det är avsett för personer som inte kan ta sig till ett röstmottagningsställe på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder. Särskilda regler gäller också för vissa intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt och för väljare som betjänas av lantbrevbärare.
Vem får vara bud?
Det finns regler om vilka personer som får lämna in rösten. Exempel är make, maka eller sambo, vissa nära släktingar, personer som ger vård eller regelbundet hjälper väljaren i personliga angelägenheter samt vissa anställda inom kriminalvården och lantbrevbärare. Budet ska ha fyllt 18 år och kunna styrka sin identitet när rösten lämnas in.
Det räcker alltså inte att vem som helst erbjuder sig att ta med ett kuvert. Kontrollera att den tilltänkta personen omfattas av reglerna.
Ett bud och ett vittne behövs
Vid budröstning krävs normalt två olika personer: ett bud som transporterar rösten och ett vittne som intygar att förfarandet gått rätt till. Vittnet ska vara minst 18 år och får inte vara samma person som budet. Båda fyller i de uppgifter och underskrifter som efterfrågas på det särskilda ytterkuvertet.
Så går budröstningen till
Väljaren använder särskilt budröstningsmaterial som kan beställas från Valmyndigheten eller hämtas på anvisade platser. Först väljer väljaren själv sin valsedel och lägger den i valkuvertet. Valhemligheten gäller även hemma: budet ska inte bestämma hur personen röstar eller göra i ordning rösten åt väljaren.
Valkuvertet läggs därefter i det särskilda ytterkuvertet enligt instruktionerna, med bud och vittne närvarande. Väljaren skriver under och de två andra personerna intygar förfarandet. Budet tar sedan med materialet och lämnar in det till röstmottagarna, som kontrollerar handlingarna.
Kortare tidsfrist vid extra val
Vid ett ordinarie val får budrösten i Sverige normalt göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen. Vid ett extra val är tidsfönstret kortare: budrösten får göras i ordning från och med 10 dagar före valdagen. Budet kan lämna in rösten när röstmottagningen är öppen. Det gör det extra viktigt att ordna material, bud och vittne i god tid.
Vad händer om väljaren behöver mer hjälp?
Budröstning bygger på att väljaren själv kan göra i ordning sin röst. Om det inte är möjligt, eller om det saknas ett lämpligt bud, kan ambulerande röstmottagare vara ett alternativ. Kommunen kan då skicka röstmottagare till exempelvis hemmet eller ett boende. Kontakta kommunens valnämnd för att få information om hur detta ordnas.
Endast riksdagsvalsedeln vid extra riksdagsval
Vid ett extra val till riksdagen röstar man inte samtidigt till region- eller kommunfullmäktige. Budröstningsmaterialet används därför för riksdagsrösten. I övrigt är principerna för valhemlighet, identitetskontroll och säker hantering desamma som vid ett ordinarie val.
Källor: Valmyndigheten om att rösta med bud och Valmyndigheten om extra val.