Moderaterna är ett av de åtta partier som valdes in i Sveriges riksdag den 13 september 2026. Här finns en översikt över partiets historia, politiska bakgrund och valresultat.
Moderaternas historia
Moderaterna har sina rötter i Allmänna valmansförbundet, som bildades 1904. Partiet hette senare Högerpartiet och antog namnet Moderata samlingspartiet 1969. Under 1900-talet utvecklades det från ett traditionellt konservativt parti till ett parti som kombinerar konservativa och liberala idéer.
Politisk inriktning
Moderaterna lyfter ofta frågor om företagande, arbetslinjen, skatter, rättsväsende och försvar. Under Fredrik Reinfeldts partiledarskap lanserades begreppet Nya Moderaterna, och partiet ledde Alliansregeringen 2006–2014. Ulf Kristersson blev statsminister 2022 efter en överenskommelse mellan flera partier.
Historiska valresultat
I riksdagsvalet 2018 fick Moderaterna 19,84 procent och 70 mandat. I valet 2022 fick partiet 19,10 procent och 68 mandat. Det visar på relativt begränsade förändringar i röstandel under dessa val, även om det politiska samarbetet kring partiet har förändrats.
Moderaterna i riksdagsvalet 2026
Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fick Moderaterna 1 343 448 röster, motsvarande 19,85 procent av rösterna och 70 mandat i riksdagen. I valet 2022 var resultatet 19,10 procent och 68 mandat.
Resultatet 2026 ger Moderaterna en stor riksdagsgrupp men ingen egen majoritet. Vid en statsministeromröstning är det därför inte enbart antalet moderata mandat som avgör. Även hur andra partier väljer att rösta eller avstå från att rösta nej spelar roll. Detta är en central del av det svenska parlamentariska systemet.
Betydelse för regeringsbildningen
Riksdagen har 349 ledamöter. När talmannen föreslår en statsminister godkänns kandidaten om färre än 175 ledamöter röstar nej. Partiernas inställning till förslagen är därför avgörande om regeringsbildningen blir utdragen efter valet 2026. Ett extra val blir aktuellt om talmannen lägger fram fyra statsministerförslag och riksdagen förkastar samtliga. Ett sådant val skulle inte ersätta det ordinarie valet 2030. Det är därför viktigt att skilja mellan resultatet i det senaste riksdagsvalet och de beslut som fattas under den fortsatta regeringsbildningen.
Källa för 2026 års röster och mandat: Valmyndighetens slutliga valresultat. Historiska jämförelser: Valmyndighetens tidigare riksdagsval.