Socialdemokraterna är ett av de åtta partier som valdes in i Sveriges riksdag den 13 september 2026. Här finns en översikt över partiets historia, politiska bakgrund och valresultat.
Socialdemokraternas historia
Socialdemokraterna grundades 1889 och växte fram ur den svenska arbetarrörelsen. Partiet förknippas historiskt med utbyggnaden av välfärdsstaten, arbetsmarknadens organisation och en stark offentlig sektor. Under stora delar av 1900-talet var det Sveriges dominerande regeringsparti. Bland de välkända partiledarna finns Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Olof Palme och Ingvar Carlsson.
Politisk inriktning
Partiet brukar beskrivas som socialdemokratiskt och betonar bland annat sysselsättning, välfärd, jämlikhet och ekonomisk trygghet. Dess politiska inriktning har förändrats över tid, liksom förutsättningarna för samarbete med andra riksdagspartier.
Historiska valresultat
I valet 2022 fick partiet 30,33 procent och 107 mandat. År 2018 blev resultatet 28,26 procent och 100 mandat. De siffrorna visar att Socialdemokraterna under senare val har varit riksdagens största parti, men med betydligt lägre röstandelar än under flera perioder på 1900-talet. Stödet efter valet 2026 har aldrig varit så lågt sedan 1911.
Socialdemokraterna i riksdagsvalet 2026
Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fick Socialdemokraterna 1895 989 röster, motsvarande 28,02 procent av rösterna och 99 mandat i riksdagen. I valet 2022 var resultatet 30,33 procent och 107 mandat.
Efter valet 2026 är Socialdemokraterna återigen största parti i riksdagen. Att vara störst innebär dock inte automatiskt att partiets statsministerkandidat godkänns. I Sverige kan minst 175 nej-röster stoppa talmannens förslag, vilket gör relationerna mellan partierna avgörande vid regeringsbildningen.
Betydelse för regeringsbildningen
Riksdagen har 349 ledamöter. När talmannen föreslår en statsminister godkänns kandidaten om färre än 175 ledamöter röstar nej. Partiernas inställning till förslagen är därför avgörande om regeringsbildningen blir utdragen efter valet 2026. Ett extra val blir aktuellt om talmannen lägger fram fyra statsministerförslag och riksdagen förkastar samtliga. Ett sådant val skulle inte ersätta det ordinarie valet 2030. Det är därför viktigt att skilja mellan resultatet i det senaste riksdagsvalet och de beslut som fattas under den fortsatta regeringsbildningen.
Källa för 2026 års röster och mandat: Valmyndighetens slutliga valresultat. Historiska jämförelser: Valmyndighetens tidigare riksdagsval.