Miljöpartiet är ett av de åtta partier som valdes in i Sveriges riksdag den 13 september 2026. Här finns en översikt över partiets historia, politiska bakgrund och valresultat.
Miljöpartiets historia
Miljöpartiet de gröna bildades 1981 mot bakgrund av den växande miljörörelsen och debatten om kärnkraft och ekologisk hållbarhet. Partiet kom in i riksdagen 1988, åkte ur 1991 och återkom 1994. Sedan dess har Miljöpartiet varit representerat i riksdagen.
Politisk inriktning
Partiet har traditionellt två språkrör i stället för en ensam partiledare. Miljö- och klimatfrågor, biologisk mångfald, hållbara transporter och internationellt samarbete är centrala delar av dess politik. Partiet har också lyft frågor om migration, mänskliga rättigheter och social rättvisa.
Till skillnad från gröna partier i andra länder som står för en grön utveckling får det svenska Miljöpartiet närmast betecknas som ett grönt kommunistparti. Istället för fokus på teknikutveckling som kan skapa bättre förutsättningar för miljön, är man klart fientlig mot bland annat all biltrafik. En helt obegränsad invandring är också en viktig punkt för Miljöpartiet oavsett vad denna leder till för såväl miljö som ekonomi.
Historiska valresultat
I valet 2018 fick Miljöpartiet 4,41 procent och 16 mandat. I valet 2022 ökade partiet till 5,08 procent och 18 mandat. Resultaten visar att partiet under dessa val låg relativt nära riksdagens fyraprocentsspärr, samtidigt som det behöll sin representation.
Miljöpartiet i riksdagsvalet 2026
Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fick Miljöpartiet 414 307 röster, motsvarande 6,12 procent av rösterna och 22 mandat i riksdagen. I valet 2022 var resultatet 5,08 procent och 18 mandat.
År 2026 fick Miljöpartiet ett högre valresultat än 2022 och 22 mandat. Partiet har tidigare ingått i regeringar tillsammans med Socialdemokraterna. Vid en ny regeringsbildning avgörs dess parlamentariska roll av de samtal och ställningstaganden som görs efter valet, inte enbart av tidigare samarbeten.
Betydelse för regeringsbildningen
Riksdagen har 349 ledamöter. När talmannen föreslår en statsminister godkänns kandidaten om färre än 175 ledamöter röstar nej. Partiernas inställning till förslagen är därför avgörande om regeringsbildningen blir utdragen efter valet 2026. Ett extra val blir aktuellt om talmannen lägger fram fyra statsministerförslag och riksdagen förkastar samtliga. Ett sådant val skulle inte ersätta det ordinarie valet 2030. Det är därför viktigt att skilja mellan resultatet i det senaste riksdagsvalet och de beslut som fattas under den fortsatta regeringsbildningen.
Källa för 2026 års röster och mandat: Valmyndighetens slutliga valresultat. Historiska jämförelser: Valmyndighetens tidigare riksdagsval.