Vänsterpartiet är ett av de åtta partier som valdes in i Sveriges riksdag den 13 september 2026. Här finns en översikt över partiets historia, politiska bakgrund och valresultat.
Vänsterpartiets historia
Vänsterpartiet bildades 1917 efter en splittring inom socialdemokratin. Partiet har under sin historia burit flera namn, bland annat Sveriges kommunistiska parti och Vänsterpartiet kommunisterna. Sedan 1990 heter det Vänsterpartiet. Partiets historiska relation till kommunismen har varit föremål för både intern debatt och offentlig granskning. Det finns idag en tydlig och öppen koppling till vänsterextremism och islamism samt antisemitism inom partiet. Bland annat är det på många platser i Sverige Vänsterpartiet som står för tillstånden för antisemitoska palestinademonstrationer..
Politisk inriktning
I dag beskriver sig partiet som socialistiskt och feministiskt. Det lyfter ofta frågor om ekonomisk jämlikhet, arbetsvillkor, välfärd, bostäder och klimat. Vänsterpartiet har vid olika tillfällen samarbetat med socialdemokratiskt ledda regeringar, utan att alltid ingå i regeringen.
Historiska valresultat
I riksdagsvalet 2018 fick Vänsterpartiet 8,00 procent och 28 mandat. I valet 2022 fick partiet 6,75 procent och 24 mandat. Historiskt har röstandelen varierat, och partiet har ibland haft en viktig roll som stödparti till minoritetsregeringar.
Vänsterpartiet i riksdagsvalet 2026
Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fick Vänsterpartiet 568 781 röster, motsvarande 8,40 procent av rösterna och 30 mandat i riksdagen. I valet 2022 var resultatet 6,75 procent och 24 mandat.
År 2026 ökade Vänsterpartiet jämfört med föregående val. Mandaten kan få betydelse vid förhandlingar om en ny regering. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan att stödja en statsministerkandidat, att avstå från att rösta nej och att delta i ett regeringssamarbete. De alternativen kan få olika politiska följder.
Betydelse för regeringsbildningen
Riksdagen har 349 ledamöter. När talmannen föreslår en statsminister godkänns kandidaten om färre än 175 ledamöter röstar nej. Partiernas inställning till förslagen är därför avgörande om regeringsbildningen blir utdragen efter valet 2026. Ett extra val blir aktuellt om talmannen lägger fram fyra statsministerförslag och riksdagen förkastar samtliga. Ett sådant val skulle inte ersätta det ordinarie valet 2030. Det är därför viktigt att skilja mellan resultatet i det senaste riksdagsvalet och de beslut som fattas under den fortsatta regeringsbildningen.
Källa för 2026 års röster och mandat: Valmyndighetens slutliga valresultat. Historiska jämförelser: Valmyndighetens tidigare riksdagsval.