Centerpartiet är ett av de åtta partier som valdes in i Sveriges riksdag den 13 september 2026. Här finns en översikt över partiets historia, politiska bakgrund och valresultat.
Centerpartiets historia
Centerpartiet grundades 1913 som Bondeförbundet och bytte namn till Centerpartiet 1957. Partiet hade ursprungligen en tydlig förankring i jordbruket och på landsbygden. Under efterkrigstiden breddades politiken till fler samhällsområden och partiet deltog i flera regeringssamarbeten.
Politisk inriktning
Centerpartiet har ofta betonat decentralisering, företagande, landsbygdens villkor, miljö och individens frihet. Partiets ideologiska profil brukar beskrivas som grön och liberal, med historiska rötter i agrarpolitiken. Positionen i svensk blockpolitik har skiftat mellan olika perioder. Den traditionella kopplingen till lantbruket har försvunnit aööt mer. Med allt färre människor som försörjer sg av jordbruk på landsbygden är det naturligt. Centerpartiet har skapat en inriktning mot att vilja vara det mittenparti som sätter agendan och har valt att avskärma sig från Vänstern och Sverigedemokraterna.
Historiska valresultat
I riksdagsvalet 2018 fick Centerpartiet 8,61 procent och 31 mandat. Valet 2022 gav 6,71 procent och 24 mandat. Resultaten speglar en minskning mellan dessa två val, efter att partiet under vissa tidigare perioder haft betydligt större väljarstöd.
Centerpartiet i riksdagsvalet 2026
Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fick Centerpartiet 475 780 röster, motsvarande 7,03 procent av rösterna och 25 mandat i riksdagen. I valet 2022 var resultatet 6,71 procent och 24 mandat.
Efter valet 2026 har Centerpartiet 25 mandat. Vid regeringsbildningen kan partiets besked om olika statsministerkandidater få betydelse. Ett parti behöver inte ingå i en regering för att möjliggöra dess tillträde: i Sverige räcker det att färre än 175 ledamöter röstar nej till talmannens förslag.
Betydelse för regeringsbildningen
Riksdagen har 349 ledamöter. När talmannen föreslår en statsminister godkänns kandidaten om färre än 175 ledamöter röstar nej. Partiernas inställning till förslagen är därför avgörande om regeringsbildningen blir utdragen efter valet 2026. Ett extra val blir aktuellt om talmannen lägger fram fyra statsministerförslag och riksdagen förkastar samtliga. Ett sådant val skulle inte ersätta det ordinarie valet 2030. Det är därför viktigt att skilja mellan resultatet i det senaste riksdagsvalet och de beslut som fattas under den fortsatta regeringsbildningen.
Källa för 2026 års röster och mandat: Valmyndighetens slutliga valresultat. Historiska jämförelser: Valmyndighetens tidigare riksdagsval.