Ett extra val, ofta kallat nyval, innebär att väljarna får rösta på nytt innan det är dags för nästa ordinarie val. När det gäller ett extra val till Sveriges riksdag är själva röstningen i stora drag densamma som vid ett vanligt riksdagsval. Den tydligaste skillnaden är att det bara gäller riksdagen: väljarna röstar inte samtidigt till kommunfullmäktige eller regionfullmäktige.
Varför kan ett extra riksdagsval behövas?
Ett extra val kan bli aktuellt när det politiska läget gör det svårt att bilda eller upprätthålla en regering. Efter riksdagsvalet 2026 är en särskilt relevant situation att talmannen inte lyckas få en statsminister godkänd. Talmannen får föreslå en kandidat åt gången, och riksdagen röstar om förslaget. Om minst 175 av de 349 ledamöterna röstar nej förkastas kandidaten.
Om riksdagen säger nej till fyra statsministerförslag ska ett extra val hållas, såvida ett ordinarie riksdagsval inte ändå ska äga rum inom tre månader. I den situationen bestämmer talmannen valdagen efter samråd med Valmyndigheten. Extra val kan också under vissa förutsättningar beslutas av regeringen, men det är en annan beslutsväg.
När hålls ett extra val?
Det extra valet ska genomföras inom tre månader från det beslut eller den situation som utlöser valet. Den korta tiden innebär att valmyndigheterna måste förbereda vallokaler, röstkort, valsedlar, röstmottagare och rösträkning snabbare än inför ett ordinarie val. Reglerna är anpassade för att valet ska kunna genomföras även med kort framförhållning.
Man röstar bara till riksdagen
Vid ett ordinarie val vart fjärde år får många väljare tre olika valsedlar: en för riksdagen, en för regionen och en för kommunen. Vid ett extra riksdagsval är det endast riksdagens mandat som ska fördelas. Därför röstar väljarna bara i riksdagsvalet. Kommunernas och regionernas redan valda församlingar sitter kvar enligt sina ordinarie mandatperioder.
Det är samtidigt viktigt att känna till att det också finns regler som gör det möjligt för en kommun eller region att hålla ett eget extra val. Ett sådant val är separat och innebär inte att hela Sverige röstar till alla tre nivåerna.
Vem får rösta i ett extra riksdagsval?
Rösträtten följer samma grundregler som vid ett ordinarie riksdagsval. Du ska vara svensk medborgare, ha fyllt 18 år senast på valdagen och vara eller någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Även svenska medborgare som bor utomlands kan alltså ha rösträtt. Röstlängden fastställs utifrån förhållandena 30 dagar före valdagen.
Det spelar ingen roll vilket parti du röstade på i det senaste valet. Vid ett extra val gör du ett nytt val, och du kan rösta på samma parti som tidigare eller välja ett annat.
Hur går röstningen till?
Precis som vid ett ordinarie riksdagsval kan du rösta i din vallokal på valdagen eller förtidsrösta under den period som meddelas inför valet. Du väljer en valsedel för ett parti och kan också personrösta på en kandidat. Rösten ska lämnas på ett sätt som skyddar valhemligheten, och röstmottagarna kontrollerar rösträtten och ser till att rösten tas emot korrekt.
Röstkort skickas till de väljare som har rösträtt. Information om vallokaler, förtidsröstningslokaler och aktuella öppettider publiceras av valmyndigheterna när valet har beslutats. Det är därför viktigt att kontrollera de särskilda tiderna för just det extra valet, i stället för att utgå från datumen vid det ordinarie valet.
Kan man rösta från utlandet?
Röstberättigade svenskar som befinner sig utomlands kan använda de röstningssätt som erbjuds för valet, exempelvis brevröstning eller röstning vid en svensk utlandsmyndighet där röstmottagning anordnas. Exakta platser och tidsfrister kan skilja sig åt mellan val. Valmyndighetens information är därför den säkraste källan när ett extra val har utlysts.
Vad händer när vallokalerna stänger?
Rösterna räknas först preliminärt och därefter genomförs en slutlig kontrollräkning. När resultatet har fastställts fördelas riksdagens 349 mandat mellan de partier som kvalificerat sig. De valda ledamöterna tar plats i riksdagen, och regeringsbildningen får fortsätta utifrån den nya mandatfördelningen.
Om det var svårigheter att utse en statsminister som ledde till det extra valet finns det ingen garanti för att en ny mandatfördelning automatiskt löser situationen. Även efter ett extra val behöver riksdagen kunna tolerera en statsminister.
Ersätter ett extra val det ordinarie valet 2030?
Nej. Ett extra riksdagsval ändrar inte kalendern för de ordinarie valen. Om Sverige skulle hålla extra val 2027 sitter den nya riksdagen fram till nästa ordinarie riksdagsval 2030. Den nya riksdagen får alltså inte en helt ny fyraårig mandatperiod.
Extra val och omval är inte samma sak
Ett extra val utlyses på grund av en politisk situation och hålls mellan ordinarie val. Ett omval är något annat: det kan bli aktuellt efter att ett valresultat överklagats och Valprövningsnämnden beslutat att ett val behöver göras om. Begreppen blandas ibland ihop, men de har olika orsaker och delvis olika regler.
Hur vanligt är extra val i Sverige?
Extra riksdagsval är mycket ovanliga. Det senaste hölls den 1 juni 1958 och gällde då andra kammaren. Den tidens stora politiska konflikt handlade bland annat om pensionsfrågan och ATP. Att extra val är ovanliga betyder dock inte att möjligheten saknas. Reglerna finns för situationer där den ordinarie parlamentariska processen inte ger en fungerande lösning.
Källor: Valmyndigheten: Omval och extra val och Sveriges riksdag: Extra val.