Den 13 september 2026 gick Sverige till val för att utse ledamöter till riksdagen, regionerna och kommunerna. Efter den slutliga rösträkningen stod det klart hur riksdagens 349 mandat skulle fördelas. Åtta partier tog plats i riksdagen. Socialdemokraterna blev största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Slutligt resultat i riksdagsvalet 2026
Tabellen visar antal röster, röstandel och mandat för de åtta riksdagspartierna. Uppgifterna om röster är avrundningsfria antal; procenttalen redovisas med två decimaler.
| Parti | Röster | Andel | Mandat |
|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 1 895 989 | 28,02 % | 99 |
| Moderaterna | 1 343 448 | 19,85 % | 70 |
| Sverigedemokraterna | 1 183 248 | 17,48 % | 62 |
| Vänsterpartiet | 568 781 | 8,40 % | 30 |
| Centerpartiet | 475 780 | 7,03 % | 25 |
| Kristdemokraterna | 417 490 | 6,17 % | 22 |
| Miljöpartiet | 414 307 | 6,12 % | 22 |
| Liberalerna | 361 187 | 5,34 % | 19 |
Övriga anmälda partier fick tillsammans 1,58 procent av rösterna men inga mandat. Mandaten i tabellen summerar till 349.
Hur många röstade i valet 2026?
Enligt Valmyndigheten hade 8 051 355 personer rösträtt i riksdagsvalet. Totalt deltog 6 834 413 väljare, vilket motsvarar ett valdeltagande på 84,9 procent. Fler än hälften av de röstande, 54,7 procent, förtidsröstade i Sverige. Att förtidsrösta är alltså inte något undantag utan ett vanligt sätt att delta i svenska val.
Valdeltagandet är ett mått på hur stor andel av de röstberättigade som röstar. Det säger däremot inte något i sig om hur nöjda väljarna är med partierna eller vilka regeringssamarbeten de föredrar.
Vad innebär mandatfördelningen?
Riksdagen har 349 ledamöter. Varje mandat är en plats i riksdagen och ger ledamoten möjlighet att delta i omröstningar om bland annat lagar, statsbudget och statsminister. Fördelningen bygger på partiernas valresultat och reglerna för mandatfördelning. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet för att delta i fördelningen av riksdagsmandat.
Inget parti fick egen majoritet 2026. För att ha fler än hälften av riksdagens mandat krävs minst 175 platser. Därför är samarbeten och andra partiers ställningstaganden viktiga för den som vill bilda regering.
Valresultatet och regeringsbildningen
Ett riksdagsval avgör vilka ledamöter som får plats i riksdagen, men väljarna röstar inte direkt på en statsminister. Det är riksdagen som prövar talmannens förslag till statsminister. En kandidat godkänns om färre än 175 ledamöter röstar nej. Det innebär att en regering kan tillträda utan att dess egna partier tillsammans har majoritet av mandaten.
Efter valet 2026 blev regeringsbildningen en central fråga. Den 15 oktober röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson som statsminister. Talmannen kan sammanlagt lägga fram fyra förslag. Om alla fyra förkastas ska ett extra riksdagsval hållas inom tre månader, förutsatt att inget ordinarie val ska hållas inom den tiden.
Vad är skillnaden mellan valkvällens resultat och det slutliga resultatet?
På valkvällen räknas rösterna i vallokalerna och ett preliminärt resultat presenteras. Därefter fortsätter rösträkningen. Bland annat tillkommer röster som inte hann räknas på valkvällen, och länsstyrelserna granskar rösterna på nytt. När den slutliga rösträkningen är klar fastställer Valmyndigheten resultatet för riksdagsvalet. Det är detta resultat som avgör mandatfördelningen.
Var kan man läsa mer om partierna?
I kategorin Riksdagens partier finns separata presentationer av samtliga åtta partier, med historia och jämförelser med tidigare val. För fullständiga uppgifter om valdistrikt, kandidater och personröster hänvisar vi till Valmyndighetens officiella resultatpresentation.
Källor: Valmyndigheten: Valresultat 2026, Valmyndigheten: Tidigare valresultat, Riksdagen: Statsministeromröstningen den 15 oktober 2026.